Att komma till avslut är så klart trevligt från ett mäklarperspektiv för det är ju dit man arbetar från den dagen man lägger ut objektet till försäljning men vägen dit kan ibland vara väldigt krokig och kantad med en massa om och men och bölja fram och tillbaka som en våg mot strandkanten.
I just det här fallet så nådde vi ganska snart acceptpris i försäljningen och budgivningen gick en bit över det så avgörandet kom mer att handla om att några budgivare hade villkor om försäljning av den bostad de har i dagsläget, dvs det skulle bli ett kontrakt med ett förbehåll, medan andra budgivare inte hade några villkor utan var beredda att skriva ett bindande kontrakt på en gång.
När man hamnar i det här läget så märker man som mäklare att det finns en ganska hårt förankrad myt hos många spekulanter att det är den som har högst bud som per automatik blir köparen. Så är det alltså inte även om det så klart oftast är pengarna som avgör. Det är säljaren som bestämmer till vem han vill sälja, när och till vilket pris. Det betyder faktiskt att säljaren inte behöver sälja till den som lämnat det högsta budet.
Nu kanske ni tänker att det kan väl inte hända speciellt ofta men faktum är att bara den här veckan har jag haft två sådana affärer. I den ena avgjorde hur huset tänkts nyttjas, dvs som året-runt-hus eller som fritidshus och i den andra att det fanns villkor om försäljning av annan bostad kontra att det inte fanns ett sådant villkor och i båda fallen valde säljarna ett lägre bud som bättre matchade deras situation eller krav.
 |
| Det mobila samhället med dator och telefon möjliggör, på gott och ont, att man som mäklare kan rodda runt en budgivning även när jag som häromkvällen var med barnen på simskola. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar